Onsdagen i Almedalen gick i jämställdhetens tecken. Jag var på ett väldigt intressant seminarie där detta diskuterades. Vi ligger fortfarande såååååå långt efter. Varför får en manlig sjuksköterska heltid lättare än en kvinnlig? Varför får män sina arbetskläder, till och med skor, men inte kvinnor? Varför är de flesta män som jobbar inom handeln heltidsanställda men de flesta kvinnor måste jobba deltid? Ja det fanns tusen frågor men inga bra svar. En kvinna från Kalmar kommun berättade att där görs det många mätningar för att komma till rätta med problemen, som är stora. Man kan se skillnader mellan könen i alla kommunala verksamheter, både bland dem so arbetar där och böand dem som nyttjar skola, fritids, hemtjänst etc.
Vi tittade även på
Bitterfittan Airlines, en teateruppsättning grundad på boken Bitterfittan. (Den boken fick jag för övrigt av min mor när jag fyllde 40!?) Boken liksom föreställningen rekomenderar jag varmt. Efter teatern var det debatt mellan Lars Ohly och Nyamko Sabuni. Jag tyckte att Nyamko inte var i högform och det enda försvar hon hade mot de strukturella skillnaderna mellan könen var att varje individ har ett eget val och man kan skilja sig, tvinga pappan att ha barnen mer, begära mer lön osv. Sorgligt att borgarna inte kan se strukturer i samhället, jag blir mörkrädd över den politik de driver. Ohly däremot var lugn och Vänsterpartiets politik och hans skickliga retorik känns betryggande inför valet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar