torsdag 28 februari 2013

Borgarna backar bakåt!

Jag vet inte vilket som är värst men jag får väl ändå hoppas att det är politisk retorik som borgarna med Pierre Edstöm i spetsen utövar så att det inte är sant att de fortfarande faktiskt inte har förstått någonting!? Annars är det väldigt skrämmande.

Visst har Pierre varit borta från psykiatridelegationen ett par gånger men  han har varit med och förberett det informationspass som psykiatridelegationen hade idag på dagens fullmäktige. Där redovisades arbetsgruppernas kunskapsinhämtning av kommunernas och landstingets samarbete kring missbruk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Efter det drog två ansvariga tjänstemän en mycket detaljerad beskrivning av hur PSYNK, synkronisering av psykisk ohälsa hos barn och unga,fungerar  som verktyg och hur långt vi har kommit i vårt län med det.

Trots all denna information och allt det jobb som görs från förvaltning och medarbetare för att hitta en stabil och bra organisation för våra barn och unga med psykisk ohälsas, anser borgarna att allt är buffel och båg och det enda säkra är att backa bakåt och försöka få igång Unga Vuxna som det var tänkt för många år sedan, utifrån den verkligheten som fanns då.

Att pågående arbete måste leda till vissa förändringar för att rigga organisationen färdig till nästa år när hälsocentralerna ska ta emot alla över 18 år med psykisk ohälsa, har borgarna naturligtvis ingen förståelse för. Eller förhoppningsvis så handlar det då bara om retorik som sagt.

Nu har vi ett helt annat tryck både på specialistpsykiatrin som på Elevhälsan  och ungdomsmottagningarna och det måste vi kunna möta med en stabil organisation som ingen kan dra sig ur, som tex Vimmerby kommun har gjort från Unga Vuxna!

Sluta titta bakåt! Sluta fokusera på namnet och lokalen på verksamheten! Försök att ha lite omvärldsspaning och ta till er det alla våra, även era, partikamrater redovisade idag!


onsdag 27 februari 2013

Viktiga utbyten!

Gymnasieskolorna Jenny Nyström, Lars Kagg och Stagnelius i Kalmar ger sina elever möjligheter att läsa globalkunskap. Sista året får eleverna möjlighet till ett praktiskt utbyte. Förra året åkte en grupp till Sydafrika och en till Uganda. I vår kommer ungdomar från dessa länder hit. Detta är ett fantastiskt utbyte och igår fick eleverna ge sina reflektioner på sina två veckor i ett afrikanskt land. Det var spännande tankar som framfördes och som jag vill återge. Framförallt berättade de om att den stereotypa bild av Afrika och fattiga människor som de har fått här hemma inte stämmer.

"Glädjen när de dansar och tacksamheten för det lilla de har saknar vi här. Där har tagit bort alla praktiska ämnen pga ekonomi, men det gör regeringen även här fast vi har ekonomi för det, vilket tar bort glädjen och lusten att gå till skolan när det bra är teori. Att göra skolan hårdare förbättrar inget utan tvärtom, det bör var mer kreativ och friare för att öka lusten att lära."

"Vi är egentligen lika. De var ständigt aktiva med sina mobiltelefoner. De följde oss svenskar på Twitter redan innan vi möttes. En skillnad var deras Morgonsamling med dans och sång och rektorns tal om segregation. De svartas rädsla för vita men genom detta utbyte lärde de sig att vi är lika och minskade därmed rädslan för och avståndet till vita."

"Vi blev så varmt välkomna och en del i familjen. Vi har fått så mycket kärlek och lärt oss om kultur och hur man ska vara öppen mot nya nya människor. De är så rika i sin glädje och starka gemenskap."

"I Uganda sover man bara tre timmar per natt för att plugga, sover man mer är man lat. Varför upplever vi i Sverige skolan bara som något jobbigt? Där går de flera mil från ett mycket fattigt hem och kan till och med bli rektor efter sina studier."

"Härligt och underbart att få uppleva det varma mottagandet och intresset att få lära känna nya människor. En upplevelse man inte kan få genom en vanlig charterresa.Trodde jag skulle tycka synd om många, men det var en helt annan värld och man kan vara lycklig utan datorer och nya kläder varje månad. Vi kan ha åsikter men vi kan inte ta för givet att det är rätt."


"Vi är uppfostrade att bli lyckliga av saker men det kanske inte är i pengar man kan finna lycka.
Stereotyp bild av Afrika förmedlas hela tiden i media, vi fick se ett annat Afrika ett med skratt och glädje och den kontinent som ökar sin tillväxt mest. De måste få utveckla sig själva i sin egen takt.De har en livsglädje som vi saknar som de visar genom sina traditioner och danser. Vår rikedom här leder egentligen till en ny sorts fattigdom."



tisdag 26 februari 2013

Därför är jag socialist och feminist

Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte betalt för hela arbetsinsatsen. På jobbet är lönen lägre och arbetsvillkoren ofta sämre. Efter jobbet fortsätter ofta ansvaret för hem och familj.. Resultatet är sämre ekonomi och mer stress och ohälsa. Sexuella trakasserier, våld och övergrepp skapar rädsla i vardagen och krymper livsutrymmet för alla kvinnor. De här orättvisorna måste upphöra om samhället ska kunna bli jämställt på riktigt.

Vänsterpartiets vision är självklar och enkel, och samtidigt helt omvälvande. Den är allas lika värde och allas frihet. Att ingen ska överordnas eller trycka ner den andre. Att kvinnor och män ska ha samma rätt till arbete och ekonomiskt oberoende. Liksom samma möjligheter att kombinera arbete, fritid och familj. Kvinnor och män ska också ha samma makt och inflytande över samhället och sina egna liv.

Låter det som självklarheter? Det borde vara det, men är det inte. Faktum är att Sverige inte längre är världsbäst på jämställdhet. Sedan 2008 toppar Sverige inte längre World Economic Forums årliga jämställdhetsmätningar. Istället har vi blivit omsprungna av våra nordiska grannländer och ligger numera på fjärde plats i listan.

Högerpolitiken drar oss tillbaka i utvecklingen. Sedan borgarna kom till makten har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat. Samtidigt så är det kvinnorna som drabbats hårdast av de stora försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Och i spåren av det har fattigdomen bland kvinnor ökat. Högerpolitiken har satt sina spår och jämställdheten drivits bakåt.

Vänsterpartiet tar kampen för jämställdhet på allvar. Den viktigaste basingrediensen i vår jämställdhetspolitik är en väl fungerande gemensam välfärd, där barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård gör det möjligt för både kvinnor och män att växa upp, arbeta och försörja sig och sedan åldras på jämlika villkor. Jämställda löner och fler anställda inom offentlig sektor, fasta heltidsjobb, en jämställd föräldraförsäkring och dagis dygnet runt är några av de saker som Vänsterpartiet lyfter för att jämna ut klyftan mellan kvinnor och män.

Vänsterpartiets vision är självklar och enkel, och samtidigt helt omvälvande. Vi vill vända utvecklingen igen. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra all politik om det ska bli någon förändring och i Kalmar kommun och i landstinget i Kalmar län finns många goda exempel på hur vi kan arbeta med jämställdhetsfrågor. Vi vet vad det kräver, vi vet vad som står i vägen, vi vet vad som måste förändras. Därför är vi socialister och feminister – för att det självklara åter ska bli självklart!

Linda Fleetwood (V), landstingsråd med ansvar för jämställdhet
Bertil Dahl (V), kommunalråd med ansvar för jämställdhet

Tillgänglighet för alla!

Det finns många saker som vi som inte har ett funktionshinder aldrig tänker på, därför är det så viktigt att de som har den kunskapen är med i många beslut. Mycket borde dock vara självklart, tex att trappsteg och stopknapparna i bussar ska vara markerade. Den kunskapen borde alla "bussfabriker" ha. Ofta kan små detaljer ha stora avgöranden.

Tyvärr så finns det fortfarande stora nationella frågor som bara dras i långbänk och som istället för att förbättras har försämrats inte minst  Personlig assistens. Att regeringen inte heller har tagit tag i tillgängligheten är också en skam!

fredag 22 februari 2013

Staten måste ta ansvar för arbetet mot mäns våld mot kvinnor

Vänsterpartiet anser att staten ska ta det övergripande ansvaret för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Vi vill därför införa ett permanent stöd på ytterligare 200 miljoner kronor per år till kvinnojourernas verksamhet.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett stort hinder för jämställdheten. Ändå har de flesta kvinnojourer i Sverige en mycket pressad ekonomi som dessutom bygger på bidrag för ett år i taget. De tvingas ständigt leva med en osäkerhet om de får tillräckligt med pengar nästa år.

När vi måndagen 11 februari träffade företrädare för kvinnojourerna i Västervik och Vimmerby/Hultsfred så blev det uppenbart att de inte utgör något undantag. Trots att de har funnits i 25 respektive 30 år, och trots stora och konstanta behov, så är de ständigt beroende av kommunens ekonomi. Varje år tvingas de söka bidrag på nytt och hanka sig fram på tillfälliga och otillräckliga medel.

Vi tycker att detta är ett svek mot de utsatta kvinnorna. Därför behövs det ett nytt stöd till kvinnojourerna som är förutsägbart och som är tillräckligt stort för att ge trygghet. Vi har i vår statsbudget avsatt 200 miljoner kronor om året till ett nytt stabilt grundstöd, som ligger utöver de stöd som finns idag.

Vi måste uppvärdera kvinnojourernas status. De ska inte behöva släpa på en ständig oro över oro över ekonomin eller jourens framtid. Kvinnojourerna gör ett ovärderligt arbete med att ge skydd och stöd till de kvinnor som drabbas av våld och hot. Låt oss ge dem ett ordentligt stöd i deras livsviktiga arbete!

Mikael Gustavsson (V), EU-parlamentariker och ordförande för Jämställdhetsutskottet
Linda Fleetwood (V), landstingsråd med ansvar för jämställdhet
Lars Holmberg (V), distriktsordförande

tisdag 19 februari 2013

Folkomröstning i Västerbotten

Jaha så blev det folkomröstning till slut i Västerbotten. Folkomröstningen kommer att handla om akutplatserna på sjukstugan i Dorotea och om ambulansen i Åsele. Sedan beslutet om att dra in ambulansen från inlandskommunerna i Västerbotten har man ockuperat sjukstugan i Dorotea och jobbat hårt med namninsamling för en folkomröstning.

När grundläggande service som sjukvård monteras ner försvinner förutsättningarna för att leva och för att företag ska utvecklas i delar av inlandet och nu har invånarna sagt stopp! Nu kan själva folkomröstningen kosta mer än vad besparingen tjänade in. 

Det är nödvändigt att diskussionen kring sjukvård och glesbygd även når regeringen för att de ska hjälpa till så att statliga medel hjälper till att hålla hela landet levande, vilket de långt ifrån har gjorts hittills. 

måndag 18 februari 2013

Folkhälsa

Tjugo procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Det man tittar på är vanorna kring tobak, alkohol, mat och motion. Det sär flest män som har dåliga vanor med alkohol, mat och motion och flest kvinnor som anväder tobak.

Enligt socialstyrelsens rapport är det psykiatrin i Landstinget i Kalmar län som är bäst på att efterfråga patienternas vanor och rapportera in dem. Det är ytterligare ett bevis för att psykiatrin jobbar i rätt riktning. Det finns ju faktiskt forskning som visar att man kan halvera behovet av medicin om man lyckas sluta röka, det kan även vara sjukdomsförebyggande.

Nu när landstingets folkhälsopolitiska plan, liksom kommunernas, är färdiga, väntar vi med spänning på den länsövergripande planen så att vi från alla håll och kanter kan sätta fokus på folkhälsoarbetet.

onsdag 13 februari 2013

Sjukt samhälle ger sjuka medborgare

När vi gör våra verksamhetsbesök så blir det tydligare och tydligare för varje gång att alldeles för många mår dåligt i dagens Sverige. Det är ett hårt samhälle som har glömt bort människan. Där läkare har glömt bort det goda långsiktiga arbetet med patienterna och där politiker har glömt att samhällsorganisationer är till för medborgarna och inte för att tävla om vilka som kan utföra jobbet billigast. Det är ett hårt borgerligt samhälle som har förstört den välrenommerade svenska välfärden.

 Både inom slutenvården som i öppenvården vittnar de om att ett ökande antal patienter inte vill lämna vården. Många har en för svår hemsituation  med ekonomiska problem, andra har alldeles för krävande arbetssituation som de inte orkar gå tillbaka till. Det är inget som vården kan lösa utan enbart andra politiker som har en helt annan vision om ett gott samhälle än dagens regering.

tisdag 12 februari 2013

Kvinnor och EUs åtstramningspolitik

Igår hade vi en mycket intressant och bra dag ihop med Mikael Gustavsson, som är Vänsterpartiets EUparlamentariker och även den enda svensken som är ordförande i ett utskott. Han är ordförande i Jämställdhetsutskottet och det blev många intressanta diskussioner när vi träffade Nya Klara, tidigare Spirea, och kvinnojourerna för Vimmerby, Hultsfred och Västervik.


EUs neoliberala ekonomiska politik är dålig för alla men i synnerhet för kvinnor. Inte nog med att man drar undan möjligheter för att en demokrati ska fungera när IMF, kommissionen och andra ekonomer istället för folkvalda politiker bestämmer ländernas ekonomiska politik, ränta och växelkurs. I takt med krisen ökar kvinnornas obetalda arbete då välfärdsjobben försvinner. Därmed försvinner inte bara de offentliga jobb som utförs av majoriteten kvinnor utan öven de strukturer som gör det möjligt för kvinnor att jobba, dvs förskola, äldreomsorg mm. Denna åtstramningspolitik leder också till ökat våld mot kvinnor, fler som prostituerar sig för att överleva och kvinnor som lämnar bort sina barn i övertygelsen om att det är enda sättet för barnen att få ett drägligt liv. Detta sker varje dag i Europa 2013!!

Vänsterpartiet anser det nödvändigt att genomföra hållbara framtidsinvesteringar för att lösa både finans- och klimatkrisen. Man måste ha ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv inte ettårsperspektiv. Satsningar på välfärdssektorn hänger ihop med övrig ekonomi och ersättningssystem som är nödvändiga för att allt ska hänga ihop. Fattiga människor påverkas mest av både finans-som klimatkrisen och 70% av jordens fattiga är kvinnor. Därför måste det alltid finnas ett genusperspektiv i ekonomi och miljö. Vi behöver hållbar ekonomi som sätter människan före pengarna, därför är Vänsterpartiets röst så viktig i EU, riksdagen, landstingen och kommunerna.



torsdag 7 februari 2013

Bräcke

Äntligen är jag nu på tåget, sista resbiten till Bräcke och Kulturkonferensen  Kultur kan göra skillnad.
Det har varit ganska spännande hittills då alla olika färdsätt har varit försenade, mina enda cash gick åt till parkeringen och det har visat sig att mitt betalkort inte fungerar. Som vanligt förlitar jag mig på vänliga och solidariska människor.

Bräcke ligger i Jämtland alldeles bredvid Revsundssjön och vid Norra Stambanan. Alltså helt ny plats för mig. Konferensen ska vara i Folkets Hus där det också ska finnas ett Bibliotek. Gunder  Hägg kommer härifrån och det är så mycket jag hunnit googla upp förutom vädret som ska bjuda på en 15 minusgrader.

Natten ska jag tillbringa i Ånge så det blir en lite minisafari i denna, för mig, norra och okända del av Sverige.

onsdag 6 februari 2013

God ekonomisk hushållning

För åttonde året i rad redovisar landstinget ett positivt resultat och det känns riktigt bra. Alla medarbetare gör ett fantastiskt arbete och allavåra nybyggnationer och renoveringar har vi lyckats genomföra med egna medel. Överskottet är grunden för att vi även ska kunna bygga nya lokaler för psykiatrin!

tisdag 5 februari 2013

Kulturfientlig regering

Det är inte första gången jag är heligt förbannad på den borgerliga regeringen men nu har de tagit ytterligare språngmarch bakåt i tiden, när kultur inte var för alla. De har totalt slagit undan möjligheterna för våra kulturutövare. Först tvingar de tjänstemännen och kulturinstitutionerna att lägga massa tid och pengar på kulturplaner och kultursamverkan och vi följer slaviskt alla deras rekomendationer, förutom att vi också satsar extra. Men vad har det gett? 172 000 kronor i uppräkning från staten! Jag skäms!!

fredag 1 februari 2013

Välfärd i gungning

Sist när jag hade möte med min SKL-beredning så lyssnade vi på en norsk forskare. Han hade följt utvecklingen av det kommunala självstyret i Norge och jämförde det med Sverige. Det urholkas hela tiden då staten lägger på fler krav på verksamhet och dess innehåll utan att skicka med pengar. Detta för med sig att den offentliga styrda välfärden inte lyckas och därmed blir ifrågasatt vilket leder till privatisering. Där är vi ju redan i Sverige men det har inte gått lika långt i Norge. Vi hade intressanta diskussioner om förutsättningar för en ambitiös välfärd, byråkrati och den kommunala autonomin.

Just att kommuner och landsting inte längre räcker till är tydligt. Vårt välfärdssamhälle håller på att rasa samman. Folk mår dåligt och det hamnar i vårdens knä. Och i socialförvaltningarnas. Alla vårdnivåer och instanser vittnar om att de inte kan hjälpa patienterna fullt ut för många har en för jobbig livssituation. Vi vet också att socialnämnderna går på knäna och de ansvariga blir hotade. Många människor är förtvivlade i det borgerligt styrda Sverige 2013 och man blir rädd för att vi ska fortsätta följa samma avveckling och nedmontering av den demokratiskt styrda välfärd som sker i så många andra länder i Europa.