Jämlikhet frustrerar

Det finns en hel del att reflektera efter budgetfullmäktiget förra veckan, men att jag skulle vara frustrerad över att vi egentligen driver borgaralliansens politik, som Jonsson skriver, är helt uteslutet. Frustrerad kanske jag kan vara över att borgarna så lättvindigt använder sig av vänsterretorik och säger sig vara de som kämpar för tex jämlikhet samtidigt som det under deras högerregering har ökat barnfattigdomen, klyftorna och utanförskapet! Är det jämlikhet för borgarna? Liksom att låta riskbolag tjäna pengar på våra barn? Att vem som helst som kan göra vinst på sjuka? Är det den jämlika borgerliga valfriheten?